Sitter vid datorn för en gångs skull. Inte ofta det händer. Inte heller ofta jag skriver i bloggen 3 gånger på en dag & klockan är inte ens 3. Tänkte jag skulle sätta mig och titta efter lite byxor till lilleman. Hade inte så mycket av den sorten som jag trodde jag hade. Väntar snällt på att min fina man ska komma hem, saknar honom så. Han känner också sig dålig, så idag ska vi ta hand om varandra.

Tycker det är märkligt hur jag har förändrats på bara sådär, någon vecka. Jag älskade att sova, det enda jag såg fram imot när jag vaknade var när jag skulle gå och lägga mig igen. Nu är det raka motsatsen. Jag hatar kvällarna, jag hatar höra Hans säga ''Ska vi gå in och lägga oss nu, hjärtat?'' Det skär i mina öron. Jag vill inte sova, vill aldrig sova! Och det är ju faktiskt nu jag behöver sova & vila upp mig.. Är det fler som har/hadde det såhär i slutet på graviditeten?

Idag får vi se om det blir hemmalagade köttbullar och potatis eller potatismos. Är också förjävla sugen på lassange. Har ni provat den färdiglagade lassangen som ligger i kylboxarna? Inte fryst. Ni bör testa dom. Halleda säger jag bara så fruktansvärt god och jag är inte glad för lassange i vanliga fall, men den lassangen har satt sig i huvudet.

Nä, nu ska jag fortsätta tittandet efter byxor sen börja röja undan lite här. Får passa på med det nu när man börjar må LITE bättre iallafall..