Fick en kommentar innan, dock var den anonym vilket jag tyckte var lite tråkigt. Om du vill får du gärna skriva vem du är. :) I kommentaren stod det såhär ''Kan du inte berätta hur du berättade för Hans att du var gravid? hans reaktion, och din egen? :D''
Tänkte det kanske hade varit rätt roligt att skriva om. :) Så jag gör det faktiskt!
Ska försöka att inte göra historian så jätte lång, vilket jag är rätt bra på ibland när jag väl börjat skriva. :)



Vilket många inte vet men kanske misstänkte är att jag & Hans försökte rätt länge innan jag blev gravid. Månad för månad tog vi test men det visade sig vara negativt varenda gång. Den sista månaden tänkte vi att nej, nu struntar vi i det. Nu låter vi allt rulla på som det ska, helt enkelt. Vilket var väldigt svårt, att bara släppa alla tankar. Men vi slutade prata om det här hemma och ja, det var väl allt. Samma dag som jag skulle ha min mens skulle vi köra hem till mina föräldrar. Jag har regelbunden mens och mensen brukar ALLTID komma vid 12 tiden. Ingen mens hade kommit, ville inte tänka tanken & ville inte heller berätta det för Hans. Jag kände att det var något som hade hänt. Efter halva bilfärden vågade jag äntligen berätta för Hans att NU, Nu trodde jag verkligen att det hade hänt något. Hans sa inte så mycket då jag har sagt det varenda månad, såklart! Vi körde in på apoteket, köpte test sen vidare hem till mina föräldrar. Tanken var att jag skulle ta testet när vi kom hem & va ensama.. Men det kunde jag inte. Jag smög in på toaletten och tog testet med mig.. Hann bara kissa på stickan sen visade det sig att jag var gravid. Jag tror jag stod på toaletten i iallafall, 10 minuter utan att överdriva och titta på den här stickan. Mina tankar var, jag vet inte var dom var! Tårarna bara sprutade. Jag tänkte, hur ska jag göra nu? Ska jag gå och hämta Hans och berätta det för honom, ska jag vänta, ska jag gå ut och berätta för alla på en gång, hur ska jag göra? Det slutade med att jag tog med mig Hans in i mammas sovrum där jag berättade det för honom. Han bara kolla på mig, han förstod inte vad jag pratade om. Och det var hans reaktion, faktiskt.. Han sa inte ett ljud, han bara gick och satte sig i soffan igen. Mamma och pappa började undra vad vi syssla med. Varför Hans var helt tyst och varför jag gick och skratta/grät och gud vet vad jag gjorde. Så, jag släppte bomben till dom direkt. Samma där, pappa sa inte ett knyst, han fatta inte det heller. Mamma log med hela huvudet. Blev så lycklig att hon skulle bli mormor för 4 gången.

När vi kom hem från våra föräldrar, då började vi prata, grät lite, skratta, grät lite till, kramades, pussades och fick inte nog av varandra helt enkelt. Äntligen fick vi vår önskad uppfylld.

Nästa steg var att hålla det hemligt..........


Det blev väl lite längre än vad jag hade tänkt. Men nu har jag skrivit så gott jag kan i detalj. Än idag har vi inte riktigt förstått att vi ska bli föräldrar men det är något vi längtar så otroligt mycket till. Nästa onsdag, den 23 maj får vi äntligen se om det är en pojke eller flicka & såklart att vår lilla skatt mår som h*n ska!

:)