Det är inte okej att ha det såhär. Det är inte okej att må såhär. Det är inte okej hur vissa människor tänker. Det är inte okej att allt handlar om pengar. Det är absolut inte okej att lura människor, så som dom har gjort.

Vi sitter i skiten rent ut sagt. Hur ska vi ta oss loss? Det var inte meningen det skulle bli såhär. Allting var planerat & allting skulle bli perfekt till Lias kom till världen. Men vad hände? Raka motsatsen. Jag har hållt mig från att skriva på min blogg om detta såå länge. Men jag orkar inte längre. Jag behöver få skriva av mig om mina känslor, tankar & funderingar. Just nu virrar det runt ett hundratals tankar i skallen & jag vet inte var jag ska göra av dom. Det är vid tillfällen man sitter i sin ensamhet tankarna kommer till liv, man får sig några tårar i ögonen och ställer sig frågan "vad fan har vi gjort egentligen?" hur kunde vi göra detta misstaget? Hur kunde dessa människor lura oss?

Att gå varenda dag med en ständig oro är inte kul. Tanken att man inte kan göra något är ännu värre. Visst, vi har dragit vidare med detta & jag hoppas det går långt. Men just i dags läget kan vi inget göra. Sitta här och se glada ut. Glada ut när vi egentligen mår skit.

Jag tackar Gud att Lias är så pass liten att han inte förstår ett skvatt. Är också så himla glad att Lias kom till världen och gav oss en massa ljus i mörkret. Vad hade vi gjort utan vår lilla skatt? Lias, mamma & pappas fina älskling. <3